Entreprenör

Entreprenören

Det var en gång en entreprenör som träffade en kapitalägare som trodde på hans eller hennes idé. De startade tillsammans upp en liten verksamhet och det var inga svårigheter att finna kreativa, kunniga och motiverade medarbetare som anställdes. Utan välutbildad och kreativ personal är det svårt att växa inom kunskapssektorn.

De fick alltfler kunder och verksamheten växte. Runt företaget växte det upp en liten stad med hus, vägar, affärer, skolor, sjukhus, brandkår, polis och allt annat som finns i en stad. Allt fler fick jobb för att kunna serva verksamheten och för att kunna serva alla människor som bodde i staden.

De skatter som betalades in räckte till för att betala all offentlig service som skola, vård, omsorg och till bidrag och pensioner. Alla var nöjda.

Verksamheten växte och de fick alltfler kunder över hela världen och startade upp fler företag i landet som också blomstrade av välstånd. Tiotusentals medborgare fick sin näring i verksamheten. Pengarna som finansierade hela städer kom från nöjda kunder över hela världen.

Tag nu bort entreprenören. Var har vi kvar då?

Några frågeställningar:

	Borde vi inte sträva efter att skapa världens bästa företagsklimat? Med en hög flexibilitet mot en föränderlig verklighet, istället för att krampaktigt hålla fast vid system som blivit direkt skadliga för hälsan och tillväxten.
	Borde vi inte stödja, istället för att straffbeskatta, de personer som skall stå för jobbtillväxten?
	Borde vi inte satsa på utbildningskvalitet och sluta straffbeskatta de som satsar tid och pengar på en flerårig utbildning?
	Varför inte nöja sig med dubbel skatt för de som tjänar dubbelt (= platt skatt)? På samma gång borde vi sänka skatterna för låga löner. Idag har vi världens högsta skatter på låga löner och det går inte att leva gott på en låg lön (bidrag är mer lönsamt). Vi straffbeskattar bort tjänster med lågt förädlingsvärde som också behöver utföras och antalet jobbtillfällen minskar. Färre blir förunnade att försörja sig själva och alla blir fattigare.
	Borde vi inte anpassa skattesatserna så att det blir intressant att bo och verka i Sverige? Om huvudkontor, forskning och utveckling hamnar i Sverige, så innebär det att hela verksamheter också hamnar här. Nu hamnar många intressanta jobb (plus alla kringjobb) någon annanstans, tillsammans med skatteintäkterna.
	Borde vi inte hylla de verkliga hjältarna som skapar jobb och välstånd, istället för att enbart beundra lottomiljonärer och såpastjärnor. Samhällets attityder styr utvecklingen!
	Borde vi inte tidigt få lära oss vad som skapar hälsa och välstånd? Lära oss hur viktigt utbildning, engagemang, entreprenörskap och tillgång till kapital är för att vi skall kunna förverkliga våra drömmar och för att också kunna erbjuda de mindre lyckligt lottade ett bra liv.