Sverige är av tradition ett land där innovation och nytänkande går hand i hand med traditionella jobbsystem. De allra flesta arbetstagare verkar inom den offentliga sektorn (vård, skola, omsorg, myndigheter och rättsväsende) medan den privata sektorn har växt kraftigt under 2000-talet, inte minst tack vare internets möjligheter.
Vad är jobbklimatet?
Jobbklimatet beskriver vilka möjligheter man har som medborgare att jobba i ett land, vilka jobb som finns att ta och hur lätt det är att nå dit. Vissa jobb kräver varken utbildning eller gymnasieexamen medan andra kan kräva långa universitetsutbildningar. Man skiljer därför på akademiker och arbetsklassen. Till arbetsklassen hör bland andra undersköterskor, städare, elektriker och bilmekaniker. Klassiska akademikeryrken är läkare, psykologer, tandläkare, jurister, ekonomer med flera.
Vilka är arbetsgivarna?
Det finns många olika arbetsgivare men det som är gemensamt för alla är att de lyder under arbetslagar. Arbetsgivare måste fastställa arbetsavtal, se till att betala arbetsgivaravgift (en sorts skatt) och så vidare. De största arbetsgivarna är landsting och kommuner. Landstingen styr över sjukhus medan kommuner styr över kommunala skolor, vårdboenden och skötsel av städer. Är man läkare så är man därför landstingsanställd (såvida inte denne jobbar på en privat klinik) medan en lärare är kommunanställd (såvida inte vederbörande jobbar på en privat skola).
Statligt anställda kan jobba på regeringskansliet, ambassader, på myndigheter med mera. Det finns egentligen inget som hindrar exempelvis en jurist att jobba både statligt och som landstingsjurist, men det är inte så vanligt.
Legitimationsyrken
Vissa yrken kräver legitimation, såsom läkaryrket och läraryrket. Det räcker alltså inte med långa utbildningar utan man måste bli godkänd av exempelvis Socialstyrelsen eller Skolverket. Blir man av någon anledning av med sin legitimation får man inte längre verka i det yrket som man utbildat sig till.
Pension
Pensionsreglerna kan se olika ut beroende på om man är ansluten till ett kollektivavtal eller inte. Ofta börjar man få tjänstepension vid 25 års ålder, preciserad som en viss del av inkomsten i lönebeskedet.