Svenskt fiske.

Uppskattningsvis 980 stycken myndighets-personer på Kustbevakningen, Fiskeriverket, Jordbruksdepartementet och Länsstyrelsen kontrollerar knappt 1000 fiskare. Kontrollen kostar mer än fisken inbringar.

Danmark som fiskar tre gånger så mycket kontrolleras av hälften så många och de tycker att det svenska systemet är fullständigt horribelt.

Gör våra myndighetspersoner ett bra jobb?

På grund av illa uttänkta kvoteringsbestämmelser slängs tre av fyra prima torskar döda tillbaka i havet eftersom de inte får landas!

Jordbruksministern som 2006 var ytterst ansvarig för fisket var väl informerad om problematiken. Hon hade dock ingen lösning på problemet, hon var upptagen med att lägga ner svensk minknäring.

En fiskares röst:

"Vi tvingas kasta matfisk för miljonvärden varje år... Om man tog bort kvotsystemet som ligger ovanpå våra tillåtna fiskedagar och istället tillät oss föra iland all fångst vi får under dessa dagar, skulle sanningen om fiskbeståndet bli en helt annan (det finns gott om fisk). Istället för att tusentals ton fisk ruttnar på bottnen, skulle den komma fler konsumenter till godo.

Om vi kunde anamma havdagsfiske typ färöisk modell, istället för kvotfiske, skulle bestånden må ännu bättre, konsumenterna må bättre, alla som är beroende av yrkesfiske skulle må bättre, vi yrkesfiskare skulle må bättre och jag skulle må bättre och slippa gråta inombords varje dag!"

Lösningen är synnerligen enkel; Under ett begränsat antal dagar får fiskarna landa all matfisk de tar upp. Om vi behöver begränsa kvantiteten skall det vara summa antal ton fisk (och inte en kvot per sort). Absolut förbud att dumpa prima matfisk. Och vi konsumenter får anpassa vår konsumtion av fisk till vad som erbjuds för dagen.

Läs hela artikeln, GP Debatt 25 nov 2007.

På uppdrag av Miljöpartiet håller Jordbruksministern på att avveckla 1000 heltidsjobb inom minknäringen.

De tycker att minkarna kan ställa större krav på enskildhet, större utrymme, jaktmöjligheter, klätterbehov samt behov av vatten att simma i.

Undra om våra äldre på hemmen har några behov som inte tillfredsställs?

Vi blir av med 1000 arbetstillfällen och att minkuppfödning är en profession som ofta går generationer tillbaka och att yrket är en vital del av mångas liv väger lätt på det ideologiska altaret.

Minkfarmarna blir kompenserade med våra skattepengar och minkarna flyttar med jobben till Finland eller Kanada.

Undra om de får simbassäng där?

Myndigheter.

Under de senaste åren har det tillkommit 50 nya statliga myndigheter, en av dem är Djurskyddsmyndigheten vars generaldirektör tidigare var språkrör för miljöpartiet.

Det finns 250 myndigheter i Sverige och många av dessa kan läggas ner eller rationaliseras utan att medborgarna skulle märka något.

Skattebetalarna hade 2006 en lista på 99 myndigheter som bör omprövas och många kan avvecklas (t.ex. Polarforskningssekretariatet, Nordiska Afrikainstitut och Handelsflottans kultur- och fritidsråd).

För landets skattebetalare skulle det medföra, tillsammans med effektivisering av befintliga myndigheter, en besparing på 20 miljarder kronor per år. Mer än hela fastighetsskatten på villor (14,4 mdr 2005).

Fast då skulle vi förstås få färre generaldirektörer, bara de vi behöver.

Jobbskapande.

Sedan 1960-talet försvinner fler jobb i näringslivet än nya kommer till. Denna obalans innebär att 10 000 jobb försvinner trendmässigt varje år, vilket motsvarar 100 000 arbetstillfällen per decennium eller 400 000 jobb på 40 år.

Genom att höja skatterna har regeringsmakten kompenserat att färre skall arbeta ihop skatteintäkterna och den offentliga sektorn har vuxit kraftigt för att skapa nya jobb.

Mellan 1965 och 1985 tillkom 850 000 jobb inom offentliga sektorn och 270 000 försvann inom privata sektorn. Under samma period höjdes skatterna med drygt 40 % för att betala kalaset. Ju högre skatter, ju billigare blir netto lönekostnad inom offentliga sektorn (rundgång av skattemedel).

Att besluta om nya nya skatter och nya offentliga jobb är lätt. Det är betydligt svårare att vända på utvecklingen, utan att äventyra välfärden.

Sverige stänger två säkra kärnkraftverk och Importerar istället smutsig kolkraft från Tyskland och kärnkraft från Sovjet eller Finland.

Arbetstillfällen och inkomster försvinner från Sverige och elen blir bra mycket dyrare, inte minst på grund av utsläppsrättigheter som gör energibolagen ofantligt mycket rikare och oss fattigare.

Mellan 2000 och 2006 har elpriset ökat tre gånger om och staten tjänade 2005 hela 35.6 mkr på elen, tre gånger mer än fastighetsskatten på småhus.

Miljön blir knappast bättre när kolkraften ökar och än en gång blir vi fattigare på jobb och pengar.

Moment 22 på Lapplands bärfyllda myrar. Migrationsverket ger visum, inte arbetstillstånd, till thailändare. God arbetsetik och vanan att gå böjda i risfält gör att de plockar 30 ggr mer bär än en svensk under tre månader (inga svenskar vill ha jobbet).

Skatteverket anser dock att de är arbetare eftersom de fått visum. Om skatter betalas in bryts mot utlänningslagen (upptill ett års fängelse) och om inga skatter betalas in bryts mot skatteverkets lagar (fyra till sju års fängelse).

Återstår konkurs, låt oss lägga ner svensk bärnäring värd ca en miljard kronor. Bären får ruttna bort och thailändarna åker till Finland och plockar istället.

Miljonlyftet som avväpnar Göteborg. Militärens räddningshelikoptrar flyttade 2005 från Säve i Göteborg till Såtenäs vid Vättern, en flytt som skulle spara 8 miljoner kronor per år.

Istället för en besparing blev det en merkostnad på 61 miljoner kronor. Dyrast var bygget av nya hangarer och startplattor.

Även driftskostnaderna ökade från 6 miljoner kronor per år när militären stod för tjänsten, till 28 miljoner kronor per år när civila helikoptrar tar över.

Göran Johansson, S-kommunalråd i Göteborg, protesterade förgäves mot galenskaperna. Så gick det till när försvarsministern "sparade" på skattebetalarna pengar och på köpet demilitariserade vi en viktig hamn.

Citat från Annika Billström, s-kommunalråd i Stockholm, hösten 2002 inför valet;

"Mitt besked till Stockholms väljare är att det blir inga bilavgifter under nästa mandatperiod och det är ett vallöfte från oss".

Några veckor senare efter att ha vunnit valet hade  Annika bytt fot och försvarade ett införande av biltullar, som var ett krav från Miljöpartiets sida för att stödja s-regeringen. 

Göran Persson sa: ”Folk uppfattar vallöften som löften, det är ett problem för oss”.

Stockholmsförsöket kostade 3,8 miljarder kronor och för de pengarna hade Göteborg fått en ny komplett älvförbindelse, som Miljöpartiet hitintills framgångsrikt har lyckats stoppa.

Varje morgon och varje eftermiddag sitter göteborgarna tålmodigt stilla i sina bilköer och smutsar ner luften. Är det miljövänligt?

En ny förbindelse hade sparat både tid, miljö och kostnader för dem som bor eller verkar i Göteborg. Utan väl fungerande kommunikationer försvåras också företagsetablering i Göteborgsområdet. Vi blir fattigare på jobb.

Driftskostnaden i Stockholm, om hänsyn tas till investeringen, överstiger tullintäkterna. Så det blir ett underskott att satsa på kollektivtrafiken!