Svensk politik är ett stort område som går att analysera i all oändlighet. Grunderna är dock bra att veta och här ges en översikt.
Sveriges politiska system
Sverige är en konstitutionell demokrati tillika monarki. Monarkin är idag kraftigt försvagad och regentens enda betydelsefulla roll i politiken är som ordförande för utrikesnämnden. I övrigt har regenten en symbolisk roll och närvarar vid statsbesök och andra viktiga skeenden. Monarkin är styrd av successionsordningen som är en grundlag. Den fastställer vilka inom kungafamiljen som efterträder den nuvarande regenten. De övriga grundlagarna är yttrandefrihetsgrundlagarna, tryckfrihetsförordningen samt regeringsformen. Dessa har en särskild status då de likt andra lagar inte kan ändras utan två omröstningar i riksdagen med ett riksdagsval mellan.
Partier och röstning
I Sverige röstar man till fyra olika val:
1) Riksdagsvalet
2) Kommunvalet
3) Landstingsvalet
4) Valet till Europaparlamentet
Riksdagsvalet sammanfaller med kommunvalet och landstingsvalet vart fjärde år. Nästa tillfälle är hösten 2022. Valet till Europaparlamentet sker vart femte år och nästa tillfälle blir 2024. Samtliga personer som är medborgare i Sverige och är över 18 år är röstberättigade. Man får rösta på maximalt ett parti per val samt personrösta.
I Sverige finns en fyraprocentsspärr till riksdagen, vilket innebär att ett parti som får 4 procent av samtliga röster i valet får ingå i riksdagen. I dagsläget är åtta partier representerade i riksdagen: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet samt Sverigedemokraterna. Det parti som får flest röster bildar regering, antingen ensamt eller i koalition med andra partier. I nuläget sitter Socialdemokraterna med Miljöpartiet i regeringsposition.
Hur får medborgare delta i politiken?
I Sverige råder yttrandefrihet, vilket innebär att medborgare får väcka opinion och debattera på många olika sätt. Insändare, debattartiklar, intervjuer med mera är vanliga medel att använda. Medborgare får engagera sig politiskt och i teorin har alla myndiga personer möjlighet att bli statsminister. Statsministern är dock ofta ordförande i respektive parti, vilket innebär att man måste bli föreslagen som ordförande av partiberedningen.