Mysophonia, även känd som selektivt ljudkänslighetssyndrom, är en neurologisk störning som orsakar en intensiv känslomässig reaktion på vissa ljud. Dessa reaktioner kan variera från enkel irritation till extrem ilska och kan ha en betydande inverkan på livskvaliteten för de drabbade.
Vad är mysofoni?
Termen ”mysophonia” kommer från grekiskan ”miso”, som betyder att hata, och ”phono”, som betyder ljud. Med andra ord resulterar mysofoni i en extrem motvilja mot vissa ljud. Detta tillstånd upptäcktes första gången 2001 av de amerikanska audiologerna Marsha Johnson och Pawel Jastreboff. Mysofoni ska inte förväxlas med hyperakusis, som är en ökad känslighet för ljud i allmänhet, eller fonofobi, som är en irrationell rädsla för höga ljud.
Symtom och manifestationer av mysofoni
Personer med mysofoni är vanligtvis överkänslig för specifika ljud, även kallade triggers, som kan orsaka känslomässiga reaktioner som sträcker sig från förlägenhet till ilska. De vanligaste triggerna inkluderar ljud från andra människor, såsom ljudet av tugga käkar, ljudet av hosta eller ljudet av en penna som ”klickar”. Djur kan också vara triggers för vissa människor, inklusive jamande eller skällande ljud.
Förutom den intensiva känslomässiga reaktionen på att trigga ljud, symtom på mysofoni inkluderar vanligtvis en känsla av ökande ångest och spänning när de utsätts för ljudet, såväl som behovet av att fly från ljudkällan för att undvika situationen. Fysiologiska reaktioner inkluderar ofta en snabb hjärtfrekvens, ökat blodtryck och snabb ytlig andning.
Orsaker och mekanismer för mysofoni
Även om forskare ännu inte helt förstår de exakta orsakerna till mysofoni, har flera teorier lagts fram för att förklara mekanismerna för denna störning. Bland dessa finns:
1. Denhjärnans plasticitetshypotesvilket antyder att mysofoni beror på dålig anpassning av neuroner i det centrala hörselsystemet;
2. Denhypotes om sambandet mellan hjärnans auditiva och limbiska centraenligt vilken den känslomässiga reaktionen som provoceras av triggerljud orsakas av en onormal koppling mellan de områden i hjärnan som ansvarar för hörseln och regleringen av känslor;
3. Denbetingande hypotessom föreslår att intensiva reaktioner på triggers är resultatet av omedvetet lärande, där drabbade associerar ett specifikt ljud med en negativ eller stressande upplevelse.
Diagnos och hantering av mysofoni
Bedömning och diagnos
Diagnosen
ostic of mysophonia kan vara svårt, eftersom det för närvarande inte finns inga officiella diagnoskriterier för att identifiera denna störning. Men sjukvårdspersonal förlitar sig vanligtvis på djupintervjuer med patienten och deras nära och kära, samt utvärdering av sjukdomshistoria och rapporterade symtom, för att ställa en diagnos. Audiometriska tester kan också utföras för att utesluta andra hörselstörningar, såsom hyperakusis.
Behandlings- och copingstrategier
Även om det inte finns någon specifik behandling för mysofoni, har flera behandlingsalternativ föreslagits för att hjälpa drabbade att bättre hantera sina problem. Vanliga behandlingar inkluderar:
1. Den kognitiv beteendeterapi (KBT), som syftar till att modifiera problematiska tankar och beteenden genom att identifiera dem och ersätta dem med lämpligare alternativ;
2. Den rekonditioneringsterapisom består av att gradvis associera triggerljud med neutrala eller positiva upplevelser, för att minska deras emotionella kraft;
3. Denanvändning av hörapparater som generatorer av vitt brus, för att dämpa, maskera eller distrahera triggerljud;
4. Copingstrategier, som t.exförväntan och planering att i möjligaste mån undvika situationer där en person kan utsättas för obehagligt ljud.
Inverkan på det dagliga livet och sociala relationer
Mysophonia kan ha en betydande inverkan på det dagliga livet och sociala relationer för de drabbade. Inför de intensiva känslomässiga reaktioner som framkallas av vissa ljud kan de berörda individerna känna sig isolerade och missförstådda av omgivningen. De kan också ägna sig åt undvikandebeteenden, som att vägra delta i vissa aktiviteter eller sociala evenemang där de riskerar att konfronteras med sina ljudtriggers.
Med tiden kan denna situation leda till verkliga svårigheter att skapa och upprätthålla sunda relationer, samt ökad oro och en känsla av skillnad från andra. Dessutom är det viktigt för nära och kära till personer med mysofoni att ta reda på denna sjukdom och att anta en förståelse och stödjande attityd för att göra deras dagliga liv enklare.
Forskning och framtidsutsikter
Även om det fortfarande finns mycket att upptäcka om mysofoni, fortsätter forskare att studera denna sjukdom för att bättre förstå dess mekanismer och potentiellt utveckla nya behandlingar. Nyligen genomförda studier har särskilt utforskat de neurologiska och funktionella aspekterna av sjukdomen, såväl som möjliga genetiska kopplingar mellan mysofoni och andra hörsel- eller psykiatriska störningar.
I väntan på ytterligare vetenskapliga framsteg är det viktigt att erkänna mysofoni som ett allvarligt problem och öka medvetenheten bland allmänheten och vårdpersonal om denna fråga. förbättra livskvaliteten och det stöd som erbjuds de drabbade.
